Att förebygga Internetbrott behöver inte vara komplicerat. Med några tekniska råd och lite sunt förnuft kan du undvika åtskilliga angrepp. Kom ihåg att Internetbrottslingar försöker tjäna pengar så snabbt och enkelt som möjligt. Ju svårare du gör det för dem, desto troligare är det att de lämnar dig i fred. Tipsen nedan innehåller grundläggande information om hur du kan skydda din dator och din identitet.

 

Håll datorn uppdaterad genom att installera de senaste tilläggen och uppdateringarna.

Se till att datorn är konfigurerad på ett säkert sätt.

Välj starka lösenord och förvara dem säkert.

Skydda datorn med säkerhetsprogram.

Värna om dina personuppgifter.

Erbjudanden på Internet som verkar för bra för att vara sanna är nästan alltid det också.

Granska regelbundet dina bank- och kreditkortsutdrag.

Håll datorn uppdaterad genom att installera de senaste tilläggen och uppdateringarna.

Ett av de bästa sätten att hålla Internetbrottslingar borta från din dator är att installera programuppdateringar och andra programvarukorrigeringar när de blir tillgängliga. Genom att regelbundet uppdatera din dator blockerar du angrepp från personer som vill utnyttja brister i programvaran (svagheter) för att ta sig in i ditt system.

Även om en uppdaterad dator inte är garanterat skyddad mot alla angrepp, så blir det ändå betydligt svårare för hackare att ta sig in i ditt system, och många enklare och automatiserade angrepp stoppas helt vilket kanske kan få en och annan Internetbrottsling på andra tankar.

De flesta företag erbjuder programvara som kan konfigureras att ladda ner och installera uppdateringar automatiskt, så att du slipper söka efter den senaste programvaran. Funktioner för automatisk uppdatering av din programvara är en bra början när du värnar om din säkerhet på Internet.

Se till att datorn är konfigurerad på ett säkert sätt.

Kom ihåg att en nyköpt dator kanske inte har den rätta säkerhetsnivån för dig. När du installerar en dator hemma så är det inte bara viktigt att nytillskottet fungerar, utan också att det fungerar på ett säkert sätt.

Konfigurationen av populära Internetprogram som webbläsare och e-postklient hör till de viktigaste områdena att fokusera på. Inställningarna i din webbläsare styr exempelvis vad som händer när du besöker webbplatser på Internet. De strängaste säkerhetsinställningarna ger dig mest kontroll över vad som händer men kan också vara irriterande med massor av frågor (”Den här åtgärden är kanske inte säker. Vill du fortsätta?”) eller hinder för att göra det du vill.

Vilken nivå som är den lämpligaste för säkerhet och sekretess beror på vem som använder datorn. Ofta går det bra att konfigurera korrekta inställningar för säkerhet och sekretess utan expertkunskaper, via programvarans hjälpfunktion eller information på leverantörens webbplats. Om du inte vill konfigurera datorn själv kan du be någon du känner och litar på om hjälp, eller kontakta leverantören direkt.

Välj säkra lösenord och förvara dem säkert.

 

Lösenord tillhör realiteterna på Internet idag. Vi använder dem för allt från att beställa blommor till att sköta bankärenden till att logga in på ett flygbolags webbplats och se hur många Frequent Flyer-poäng vi har. Följande tips kan hjälpa dig att surfa säkrare på Internet:

  • Skydda dina lösenord från att hamna i orätta händer genom att välja lösenord som inte är lätta att gissa. Starka lösenord består av åtta eller fler tecken och använder en kombination av bokstäver, siffror och symboler (exempelvis # $ % ! ?).
  • Undvik att använda något av följande som lösenord: ditt inloggningsnamn, allt som har koppling till dina personuppgifter (såsom ditt efternamn) och ord som förekommer i ordlistor. Försök skapa unika lösenord som är extra starka för känsliga aktiviteter, som bankärenden på Internet.
  • Förvara dina lösenord på en säker plats och försök att inte ha samma lösenord för alla Internettjänster du använder.
  • Ändra alla lösenord regelbundet, och minst var tredje månad. Detta kan minimera skadeverkningarna om någon redan har skaffat sig åtkomst till ditt konto. Om något av dina konton på Internet verkar misstänkt så kan du börja med att ändra ditt lösenord.

Skydda datorn med säkerhetsprogram.

Det krävs olika typer av säkerhetsprogram för att uppnå grundläggande säkerhet på Internet. Till grundläggande säkerhetsprogram räknas brandvägg och antivirusprogram. En brandvägg är ofta datorns första försvarslinje – den styr vem och vad som får kommunicera med din dator på Internet. Tänk dig brandväggen som en sorts trafikpolis som övervakar alla data som försöker ta sig in i och ut ur din dator via Internet, och som tillåter säker kommunikation men blockerar skadlig trafik, såsom angrepp, från att nå din dator.

Nästa försvarslinje är ditt antivirusprogram som övervakar alla aktiviteter på Internet och skyddar din dator från virus, maskar, trojaner och andra typer av skadliga program. De senaste versionerna av antivirusprogram, exempelvis Norton AntiVirus, skyddar också mot spionprogram och oönskade reklamprogram. Säkerhetsprogram som ger dig kontroll över program du inte vill ha och skyddar dig från hot på Internet är helt oundgängliga för att du ska vara säker. Dina antivirus- och antispionprogram bör konfigureras att uppdatera sig själva, och bör göra detta varje gång du ansluter till Internet.

Integrerade säkerhetsprogrampaket som Norton 360 och Norton Internet Security kombinerar brandvägg, antivirus- och antispionfunktioner med andra funktioner som antiskräppost och föräldrakontroll. Många användare uppskattar att ha ett säkerhetsprogrampaket i stället för att behöva installera och konfigurera diverse olika säkerhetsprogram och sedan hålla dem uppdaterade.

Värna om dina personuppgifter.

 

Var försiktig med att uppge dina personuppgifter på Internet, såsom namn, hemadress, telefonnummer och e-postadress. När du använder Internettjänster måste du ofta ange personuppgifter för fakturering och leverans av köpta varor. Eftersom det är nästan oundvikligt att ange personuppgifter följer här en lista med råd för hur du bör göra för att lämna personuppgifter på ett säkert sätt på Internet:

  • Var uppmärksam på falska e-postmeddelanden. Du ska vara misstänksam mot meddelanden som innehåller stavfel, dålig grammatik, märkliga formuleringar, URL-adresser med konstiga tillägg eller som består helt av siffror, och allt annat som verkar konstigt. Meddelanden som skickas ut för nätfiske (s k phishing) gör ofta gällande att du måste agera snabbt för att hålla kontot öppet eller uppdatera din säkerhet, eller också ombeds du ange information omedelbart för att inte tråkiga saker ska inträffa. Nappa inte på kroken.
  • Svara inte på e-postmeddelanden som ber dig ange personuppgifter. Legitima företag skickar inte e-post för att inhämta sådan information. Om du är osäker kan du kontakta företaget per telefon eller genom att skriva in företagets webbadress i webbläsaren. Klicka inte på länkarna i dessa meddelanden eftersom de kan föra dig till bedrägliga och skadliga webbplatser.
  • Håll dig undan från bedrägliga webbplatser som används för att stjäla personuppgifter. När du besöker en webbplats skriver du URL-adressen direkt i webbläsaren i stället för att klicka på en länk i ett e-postmeddelande eller snabbmeddelande. Bedragare förfalskar ofta dessa länkar så att de ser väldigt övertygande ut. Adressen till en webbplats för e-handel, bankärenden eller vad som helst som inbegriper överföring av känslig information ska inledas med ”https:” (alltså https://www.dinbank.com, men inte http://www.dinbank.com)/. Bokstaven s står för secure (säker) och ska visas när du befinner dig på en webbsida där du ombeds logga in eller ange andra konfidentiella data. En annan indikation på att anslutningen är säker är den lilla hänglåsikonen nedtill i din webbläsare (vanligen i det nedre högra hörnet).
  • Var uppmärksam på sekretesspolicyer för webbplatser och programvara. Det är viktigt att förstå att en organisation kan samla in och använda dina personuppgifter innan du anger dem.
  • Skydda din e-postadress. Människor som ägnar sig åt nätfiske (s k phishing) och åt att sprida skräppost skickar ibland miljontals meddelanden till e-postadresser som de inte ens vet om de existerar, i hopp om att hitta nya offer. Om du svarar på dessa meddelanden hamnar du garanterat på deras mottagarlista för liknande utskick i framtiden. Du ska också vara försiktig med att ange din e-postadress i diskussionsgrupper, bloggar och Internetgemenskaper.

Erbjudanden på Internet som verkar för bra för att vara sanna är nästan alltid det också.

Det gamla talesättet om att det inte finns någon gratis lunch är lika sant än idag. ”Gratis” programvara som skärmsläckare eller smileyansikten, hemliga investeringstips som garanterat ska göra dig stenrik och tävlingar som du har vunnit utan att ens delta i är lockbeten som används av oseriösa företag för att fånga din uppmärksamhet.

Även om du inte direkt betalar några pengar för programvaran eller tjänsten så kan gratisprogram och gratistjänster vara fullpackade med reklamprogram som registrerar dina förehavanden och visar oönskad reklam. Du kanske är tvungen att ange personuppgifter eller köpa något annat för att kunna hämta ut din påstådda tävlingsvinst. Om ett erbjudande verkar alltför bra för att vara sant kan du fråga andra vad de tycker, läsa det finstilta eller helt enkelt strunta i det.

Gå regelbundet igenom dina kontoutdrag.

Skadeverkningarna av identitetsstöld och Internetbrott kan minskas avsevärt om du upptäcker brottet strax efter att informationen stjäls eller första gången någon försöker använda dina personuppgifter. Ett av de enklaste sätten att upptäcka att något är på tok är att gå igenom dina kontoutdrag från banker och kontokortsföretag och se om allt verkar normalt.

Dessutom använder många banker och tjänster särskilda övervakningssystem som lägger märke till misstänkta köpbeteenden (om du exempelvis bor i Örebro och plötsligt börjar köpa kylskåp i Buenos Aires). Du kan bli uppringd för säkerhets skull och ombedd att bekräfta sådana oväntade inköp. Dessa samtal bör du ta på allvar – de är en indikation på att något kanske inte är som det ska och att du måste vidta åtgärder. Utför de åtgärder som beskrivs i Vad du ska göra om du drabbas.